Bilderna från Adams begravning är såna bilder.
Det tog mig lång tid innan jag orkade titta på dem...
Imorgon är det 1 år sen vi hade begravningen.
Det känns konstigt att vi har överlevt ett helt år...
Ibland har jag svårt att förstå att vi faktist har överlevt.
Bilden nedan väcker otroligt starka känslor hos mig.
Jag kommer fortfarande ihåg hur jag mådde när jag la min hand på Adams kista för sista gången, känslan jag hade när jag tänkte på att vår son låg i just den här kistan.
Jag ville inte lämna honom där....
Men vi hade inget val.
Det enda vi har kvar nu är minnet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar