Och de få gånger jag gör det har jag svårt att uttrycka mig.
Vi lever precis som vi gjorde för ett halvår sen men sorgen har fått ett annat ansikte, saknaden är stor men vi klarar av vardagen bättre.
Vi jobbar som om inget har hänt men vi har inte glömt.
Jag skrattar, precis som jag gjorde för ett år sen, men jag är inte samma person längre.
Det är självklart mycket med bröllopet och det kan jag inte blogga om eftersom många av mina vänner läser denna blogg. :)
Annars hade jag lagt upp bilder på klänning, ring, placeringskort som jag kämpat med i några timmar etc...
Jag får göra det om två veckor när allt är klart.
Fatta att det bara är två veckor kvar tills jag blir fru!
Att det var fyra månader sen vi bestämde oss för datum.
Jag längtar...
.
Allt börjar ordna till sig men det tar tid. Längre tid än vad jag trott...
Micke är inte riktigt så engagerad som jag önskar att han var, jag gillar smådetaljerna medans han tycker att det inte är så viktigt...
Det har varit mycket strul under resans gång och många gånger har jag önskat att vi kanske skulle ha haft bröllopet lite längre fram.
Men vi behövde det här för att kunna se framåt, för att slippa vara kvar i gamla gängor.
Vi behövde en ny framtid!
1 kommentar:
Det ska ju bli jätteroligt att komma på bröllop tycker jag!
Skicka en kommentar