För ett år sen började allt...
Jag var aldrig speciellt orolig när jag blev inlagd på sjukhuset. Positiv som jag var då så trodde jag att allt skulle lösa sig i slutändan.
Vi skulle få tillbringa två jobbiga månader på sjukhuset men vi skulle få åka hem med vår son lagom till jul.
Nu vet jag att inget blir som man önskar.
Om det finns en gud så fanns han definitivt inte med oss just då.
De närmsta veckorna kommer att bli jättejobbiga.
Adams födelse och bortgång...
Men eftersom vi har en fantastisk kurator som fixat mig en sjukskrivning på 50% så hoppas jag att de här dagarna går fort. Det känns skönt att veta att jag kan gå hem om jag inte klarar av att jobba.
8 år...
8 år sedan
1 kommentar:
När jag fick reda på att du hade blivit inlagd på sjukhuset då du hade börjat att läcka fostervatten. Så var man possetiv till att allt skulle gå bra...jag pratade med dig i telefonen och du var possitiv till att du skulle ligga på sjukhuset i 6 veckor...
Jag och William skulle komma och hällsa på dig på sjukhuset.
Men vi han aldrig komma och hälsa på dig.
Efter några dagar efter det att vi hade pratat i telefonen med varanda kom det första smset.. att du hade fått en son...13 veckor förtidigt...
Vi messade lite och du var så glad och possitiv..
När sen jag fick smset att Adam hade lämnat er...grinade jag...var tvungen att ringa Micke och be honom komma hem då jag behövde honom. När han kom hem satt jag i soffan med William i knät och tårarna rann ner från min kind..
Det ända jag vill var att åka till dig och ge dig en stor kram och vissa att man fanns vi din sida.
Dina sms finns fortfarande kvar i min telefon..JAg har inte kunnat tagit bort dem än..
Mina tårar rinner just
nu ner från min kind då jag skriver detta.
Jag vill bara säga att jag älskar dig så mycket Camilla.
Lotta
Skicka en kommentar