22 mars

Jag är nervös.

Vi har påbörjat en ny kur med hormoner och jag är livrädd för att det ska bli som förra gången, inga ägg...
Det är en svår balansgång att försöka tänka positivt och att inte hoppas för mycket.
Jag har faktist ingen aning om hur vi går vidare om denna kur misslyckas.
Starkare dos, äggdonation, adoption???
Vi försöker att inte gå händelserna i förväg utan ta problemet när det kommer men det är svårt att låta bli att tänka på det, det är ju min kropp som verkar ha gett upp...

Så om jag försvinner i några veckor, inte svarar på era samtal-sms-mail, ingen fara, jag kommer tillbaka.
Vi måste bara klättra över första hindret för att kunna se framåt.